Lotus Eco Elise car made with hemp

Hemp's Notorious Cousin

Should Be Legalized

Daily Smoker - roll a joint - Classic

When we grow...this is what we can do

Danmarks första cannabismässa i sommar

I danska Århus planeras en internationell cannabismässa 24-26 juni.

På mässan kommer man kunna titta på och köpa diverse utrustning för odling och användning av cannabis. Bland annat kommer det finnas gödningsmedel, värmelampor, frön, rullpapper och andra rökverktyg från olika tillverkare och producenter.

Intresset är stort, på mässans facebooksida har hitills 1272 personer angett att de kommer delta och ytterligare 874 kommer kanske att delta.

Planeringen av mässan har dock inte gått helt smärtfritt. Både polisen och politikerna i Århus är upprörda och försöker hindra evenmanget på alla sätt.

Mässan var tänkt att hållas på Scandinavian Congress Center som nu tycks ha tänkt om efter påtryckning från stadens borgmästare Nocolai Wammen.

Jens Lykke, arrangör av mässan, tänker inte ge upp utan letar nu ny lokal. På mässans facebooksida skriver Jens att han kommer diskutera saken med politikerna och om han inte lyckas genomföra mässan som tänkt, ska han försöka ändra tema till hydroponics & trädgårdsmässa. I värsta fall kommer han att sänka priset på många av produkterna i hans webshop med mer än 50%.

Vi får hoppas att det ordnar sig och önskar Jens Lykke lycka till!

Länkar:
WeedExpo facebooksida
WeedExpo.DK - hemsida
DannabisCup.dk - Jens Lykkes sajt om cannabis med webshop
DannabisCup.dk - Webshop
Århus Stiftstidende - Landets foerste hashmesse ryger til Aarhus
Århus Stiftstidende - Wammen - vend ryggen til hashmesse
Århus Stiftstidende - Hotel siger nej til hashmesse
Århus Stiftstidende - Arrangoer af hashmesse trodser afslag
SVD - Haschmässa planeras på Jylland
SVT - Svensk polis oroad över haschmässa

Regeringen inser fördelar med mindre skadliga droger

EU håller sedan flera år på att se över sin tobakspolitik, tobaksdirektivet.

Svenska regeringen har börjat inse att det är bättre att folk använder mindre skadliga alternativ när det gäller tobak som faktiskt är en typ av drog/njutningsmedel. Det kallas "harm reduction".

Socialminister Göran Hägglund (KD) har i ett svar till EU om tobaksdirektivet uppgett att svenska regeringen motsätter sig förbudet att sälja snus i EU.

I brevet står det bland annat "Det finns inte några argument för att motivera ett förbud" och vidare att "snus är betydligt mindre skadligt än cigaretter" samt att ett snusförbud därför "inte är logiskt"

På detta sätt vill regeringen att övriga EU-medborgare ska ha samma möjlighet att kunna välja ett bättre alternativ till cigaretter som sverige har.

Nu vill vi bara se att regeringen är konsekvent och därför tar bort förbudet av cannabis som är betydligt mindre skadligt än både alkohol och cigaretter. För det är lika ologiskt med det förbudet.

Länkar:
SVD - Hägglund vill släppa snuset fritt
Expressen - Regeringen i strid för svenskt snus
Aftonbladet - Snus-kriget
DN - Regeringen tar strid för snuset
Cannabis.se - Regeringens kamp för snuset
Newsmill - Regeringens snuspropaganda skadar bilden av sverige
Newsmill - Regeringens snuslinje är vetenskapligt väl underbyggd

Colombias president öppnar för legalisering

Colombias president Juan Manuel Santos öppnar för legalisering av narkotika för att minska våld och brottslighet i knarkhandelns spår, skriver bland annat Dagens Nyheter.

"Avkriminalisering är ett alternativ vi kan diskutera" säger Santos i en intervju i tidningen Semana. "Jag har inget emot någon metod som är effektiv, och om världen beslutar att legalisering är bästa sättet att reducera våld och kriminalitet, så är jag med på det." lägger Santos till.

Bra att Santos vågar ändra uppfattning till motsats mot andra trångsynta politiker. Detta med anledning av att Santos i november
i fjol fördömde folkomröstningen om legalisering av marijuana i Kalifornien.

Länkar: StoptheDrugWar.org

40 år sen drogkriget startade - Det är tid för reflektion och handling

Källa: Huffington Post

Feb 11, 2011

Av Ethan Nadelmann, VD Drug Policy Alliance


Fritt översatt till svenska av morecan

Vissa årsdagar utgör ett tillfälle att fira, andra en tid för eftertanke, ytterligare andra en tid för handling. I juni är det fyrtio år sedan president Nixon förklarade krig mot narkotika efter att ha identifierat narkotikamissbruk som "samhällets fiende nr. 1". Såvitt jag vet finns inga planer på att detta ska firas. Vad som däremot behövs, verkligen viktigt, är eftertanke och handling.

Det är svårt att tro att amerikaner har betalat ungefär en biljon dollar (plus minus några hundra miljoner) på det här fyrtio-åriga kriget. Svårt att tro att tiotals miljoner har arresterats, och många miljoner låsts in i häkten och fängelser, för att ha begått icke våldsamma handlingar som inte ens var ett brott för ett sekel sedan. Svårt att tro att antalet fängslade personer för droginnehav ökat mer än tio gånger även som landets befolkning ökade med endast hälften. Svårt att tro att miljoner amerikaner har fråntagits sin rätt att rösta, inte för att de dödat en landsman eller förrått sitt land, utan bara för att de köpt, sålt, producerat eller helt enkelt innehaft en psykoaktiv växt eller kemikalie. Och svårt att tro att hundratusentals amerikaner har fått tillåtelse att dö - av överdoser, aids, hepatit och andra sjukdomar - eftersom drogkriget blocker och även förbjuder att behandla beroende av vissa droger som ett hälsoproblem snarare än straffrättsligt.

Vi måste reflektera inte bara på konsekvenserna av detta krig hemma utan även utomlands. Den drogrelaterade brottslighet, våld och korruption i Mexiko i dag kan liknas av Chicago under alkoholförbudet - gånger femtio. Delar av Centralamerika är ännu mer utom kontroll, och många karibiska nationer kan bara hoppas att de inte är nästa. Den illegala opium- och heroinmarknaden i Afghanistan står enligt uppgift för en tredjedel till hälften av landets BNP. I Afrika sprider sig illegal vinst av drogförbudet, människohandel och korruption snabbt. När det gäller Sydamerika och Asien, ta ett ögonblick och ett land, och situationen är ungefär likadan, från Colombia, Peru, Paraguay och Brasilien till Pakistan, Laos, Burma och Thailand.

Krig kan vara kostsamt - i pengar, rättigheter och liv - men ändå nödvändigt för att försvara den nationella suveräniteten och kärnvärden. Det är omöjligt att sätta det målet när det gäller kriget mot droger. Marijuana, kokain och heroin är faktiskt billigare i dag än de var i början av kriget för fyrtio år sedan, och lika tillgängligt nu som då för den som verkligen vill ha dem. Marijuana, som står för hälften av alla drogrelaterade gripanden i USA, har aldrig dödat någon. Heroin är i princip omöjlig att skilja från hydromorfon (alias Dilaudid), ett smärtstillande läkemedel som förskrivas av läkare, som hundratusentals amerikaner har förbrukat på ett säkert sätt. De allra flesta människor som har använt kokain blir inte missbrukare. Var och en av dessa droger är mindre farliga än regeringens propaganda påstår men tillräckligt farliga för att förtjäna intelligenta förordningar snarare än totalt förbud.

Om efterfrågan av någon av dessa droger var två, fem eller tio gånger mer än vad de är idag, skulle utbudet finnas där. Det är vad marknaden gör. Och vem har nytta av dödsdömda strategier att kontrollera utbudet trots deras uppenbara kostnader och misslyckanden? I grund och botten finns två intressen: de tillverkare och försäljare av illegala droger som tjänar långt mer än de skulle om deras produkt var juridiskt reglerade snarare än förbjudna, och rättsvårdande myndigheter för vilka utbyggnaden av förbudspolitiken leder till jobb, pengar och den politiska makten att försvara sina egna intressen.

Republikanska och demokratiska guvernörer, konfronterade med massiva underskott i statsbudgeten, vill nu införa alternativ till fängelse för icke-våldsamma narkotikabrottslingar de skulle ha förkastat bara för några år sedan. Det skulle vara en tragedi, om dessa blygsamma men viktiga steg, inte skulle resultera i någonting annat än ett vänligare, mildare drogkrig. Vad som egentligen behövs är en ny syn som identifierar problemet inte bara som ett drogberoende och förbud utan syftar till att minska betydelsen av kriminalisering och det straffrättsliga systemet i narkotikakontroll i största möjliga utsträckning och samtidigt öka allmänhetens säkerhet och hälsa .

Ett bättre sätt att markera 40-årsdagen av kriget mot droger är genom att bryta de tabun som förhindrar rättvis bedömning av kostnader och misslyckad drogpolitik samt dess olika alternativ. Knappt ett enda sammanträde, revision eller analys som gjorts på uppdrag av regeringen under de senaste fyrtio åren har vågat genomföra denna typ av bedömning. Detsamma kan inte sägas om krigen i Irak eller Afghanistan eller nästan alla andra domäner av allmän ordning. Kriget mot droger fortsätter i stor del därför att de som håller i plånboken inriktar sin kritiska uppmärksamhet endast på genomförandet av strategin snarare än själva strategin.

"The Drug Policy Alliance" och våra allierade i denna snabbt växande rörelse har för avsikt att bryta denna tradition av förnekelse - genom att förvandla detta jubileum till ett år av åtgärder. Vår målsättning är ambitiös - att uppnå den kritiska massa vid vilken fart för en reform överstiger den kraftfulla tröghet som behållit den bestraffande förbudspolitiken alldeles för länge. Detta kräver samarbete med lagstiftare som vågar höja de viktiga frågorna, och organisera offentliga forum och communities där medborgarna kan vidta åtgärder, och att mobilisera aldrig tidigare skådad omfattning av kraftfulla och framstående individer som uttrycker sina avvikande åsikter offentligt, och organisera i städer och stater att ingå nya dialoger och riktningar i lokal politik.

Räkna med fem teman som kommer uppmärksammas ständigt under detta jubileumsår.

1. Marijuanalegalisering är inte längre en fråga om om utan när och hur.

Gallups opinionsundersökningar visade att 36% av amerikanerna under 2005 var för legaliserad marijuana medan 60% var emot. I slutet av 2010 hade stödet ökat till 46% medan oppositionen hade sjunkit till 50%. En majoritet av medborgarna i ett växande antal stater säger nu att rättsligt reglerad marijuana är mer förnuftigt än med förbud. Vi vet vad vi behöver göra: arbeta med lokala och nationella allierade för att utarbeta och vinna initiativ för legalisering av marijuana i omröstning i Kalifornien, Colorado och andra stater, bistå federala och delstatliga lagstiftare att införa lagförslag att avkriminalisera och reglera marijuana, alliera sig med lokala aktivister för att skapa tryck på polis och åklagare att omprioritera marijuana-arresteringar, och hjälpa och ingjuta mod i framstående individer inom förvaltning, näringsliv, media, den akademiska världen, underhållning och andra samhällsskikt att offentligt stödja ett slut på marijuanaförbudet.

2. Överfyllda fängelsen är problemet, inte lösningen.

Rankad nr. 1 i världen både i absoluta antal och per capita fängslande är skamligt som USA skyndsamt bör minska. Det bästa sättet att lösa problemet med överfyllda fängelsen är att minska antalet personer fängslade för att fredligt brott mot narkotikalagen - av avkriminalisering och i slutändan legalisering av marijuana, genom att erbjuda alternativ till fängelse för dem som inte utgör något hot utanför fängelsemurarna, genom att minska obligatoriska minimikrav och andra hårda domar, genom att åtgärda missbruk och andra drogmissbruk utanför det straffrättsliga systemet snarare än inom den, och genom att insistera på att ingen spärras in helt enkelt för innehav av en psykoaktivt ämne, som inte skadar andra. Allt detta kräver både rättsliga och administrativa åtgärder av regeringen, men de systemiska reformer kommer bara att ske om målet att minska överfyllda fängelsen är i stort sett anammat som en moralisk nödvändighet.

3. Kriget mot droger är "den nya Jim Crow".

Omfattningen av ras oproportionerlighet vid tillämpningen av narkotikalagstiftningen i USA (och många andra länder) är groteskt, afroamerikaner har dramatiskt mer risk att arresteras, åtalas och fängslas än andra amerikaner som bedriver samma brott mot narkotikalagstiftningen. Oro över rättvisan mellan raserna hjälpte till att motivera kongressen att reformera de obligatoriska minimikrav i narkotikalagstiftningen förra året men mycket mer behöver göras. Ingenting är viktigare i detta skede än vilja och förmåga av afro-amerikanska ledare att prioritera behovet av en grundläggande reform av narkotikapolitiken. Detta är ingen lätt uppgift med tanke på den oproportionerliga omfattningen och konsekvenserna av narkotikamissbruk i fattiga afro-amerikanska familjer och samhällen. Men det är nödvändigt, om bara för att ingen annan kan tala och agera med den moraliska auktoritet som krävs för att övervinna både djup liggande rädsla och starka särintressen.

4. Politikerna får inte längre tillåtas att trumfa vetenskap - och medkänsla, sunt förnuft och en försiktig finanspolitik - i hanteringen av illegala droger.

Överväldigande bevis pekar på ökad effektivitet och lägre kostnader för att hantera missbruk och andra drogmissbruk som frågor av hälsa snarare än straffrättsliga. Det är därför DPA intensifierar våra ansträngningar att förändra hur drogproblem diskuteras och behandlas i lokala samhällen. "Tänk globalt men agera lokalt" gäller narkotikapolitiken så mycket som någon annan domän av allmän ordning. Det skulle naturligtvis vara bättre om en president som utser någon annan än en polischef, militär eller professionell moralist som "drug czar". Men vad som verkligen skulle betyda något är att ändra droganvändning från kriminell handling till ett hälsofråga. Och lika viktigt är att se till att nya dialoger om narkotikapolitik bygger på vetenskapliga bevis samt bästa praxis från hela landet och utomlands. En av våra specialiteter på DPA är att få folk att tänka och agera utanför boxen om droger och narkotikapolitiken.

5. Legaliseringsfrågan måste upp på bordet.

Inte för att det nödvändigtvis är den bästa lösningen. Inte för att det är det självklara alternativet till det uppenbart misslyckande drogförbudet. Men tre viktiga orsaker: för det första eftersom det är det bästa sättet att dramatiskt minska brott, våld, korruption och andra extraordinära kostnader och skadliga konsekvenser av ett förbud, för det andra, eftersom det finns så många alternativ
- Faktiskt mer - för rättslig reglering av droger som det finns alternativ för att förbjuda dem och för det tredje därför att sätta legalisering på bordet innebär att ställa grundläggande frågor om varför drogförbudet först uppstod, och om de var eller är verkligen nödvändiga för att skydda de mänskliga samhällena från sina egen sårbarhet. Att insistera på att legalisering ska ligga på bordet - i lagstiftande utfrågningar, offentliga forum och interna diskussioner i regering - är inte samma sak som att förespråka att alla droger skall behandlas på samma sätt som alkohol och tobak. Det är snarare ett krav att förbudspolitiken inte behandlas som evangelium utan som politiska val som förtjänar kritisk bedömning, inklusive objektiv jämförelse med icke-förbudspolitikens synsätt.

Så det är planen. Fyrtio år efter det att president Nixon förklarade krig mot droger, lägger vi beslag på denna årsdag för både eftertanke och handling. Och vi ber alla våra allierade - ja alla som har reservationer om kriget mot narkotika - att tillsammans arbeta med oss i vår kamp.

USA redo att legalisera cannabis

En ny undersökning från tidningen The Economist och YouGov innehåller spännande nyheter för marijuanaförespråkare. En enorm majoritet av amerikanerna, mer än två av tre, när "vet inte" har uteslutits, stödjer en legalisering och beskattning av marijuana.

Även om man inkluderar "vet inte" så föredrar en klar majoritet, 58 procent, att behandla cannabis som tobak eller alkohol, enligt undersökningen.

Uppgifterna visar några intressanta mönster, enligt tidningen. I varje åldersgrupp är fler människor för legalisering än mot.

Inte helt överraskande, är ungdomarna starkt för legalisering. Ungdomarna vill legalisera cannabis nästan lika mycket som 20-30-åringarna. De över 65 år är har också fler ja- än nej-sägare.

Även republikaner är för legalisering av marijuana, dock med en mycket smalare marginal än demokraterna, som är mycket mer entusiastiska och många i sitt stöd.

"Om vår undersökning är rätt, så kan det bara bli en tidsfråga innan lagar börjar förändras, åtminstone i de mer liberala stater," menar The Economist. Du, titta närmare - det är redan igång.

Länkar:
Toke of The Town
The Economist

Läs / länktips

GP - Polisräder bet inte på haschrökandet 

Ja, det borde väl inte varit så svårt att räkna ut resultat av denna dumma idé att ge sig på Christiania. Danska polisen får skylla sig själv som orsakat alla dessa gängkrig och våld överallt på gatorna istället för att låta säljarna vara i Christiania.

What if cannabis cured cancer

"What if cannabis cured cancer" har vunnit 2010 Stoney Award från High Times Magazine

Från The Huffington Post:

"Jag rekommenderar en utmärkt dokumentärfilm, "What if cannabis cured cancer", av Len Richmond, som sammanfattar anmärkningsvärda forskningsresultat från de senaste åren om cancer-skyddande effekter av nya föreningar i marijuana. De flesta läkare är inte medvetna om denna information och dess konsekvenser för att förebygga cancer och behandling. Filmen presenterar övertygande bevis för att vår nuvarande politik om cannabis är kontraproduktiv." - Andrew Weil, MD

Den 60 minuter långa dokumentärfilmen, gjord både av nytt och gammalt material, presenterar mycket övertygande bevis för att denna förbjudna ört har läkande egenskaper som ingen annan växt på jorden. Cannabis interagerar med kroppens egna "endocannabinoida system" för att hålla oss i form och motverka sjukdomar.

"What if cannabis cured cancer" beskriver hur vi alla föds med en form av marijuana redan i våra kroppar. När cannabis konsumeras passar ämnena ihop med kroppens "endocannabinoider" som handen i handsken vilket dödar cancerceller utan att skada friska celler. Filmen är kraftfull och ögonöppnande om framtiden för cannabis, och kanske framtidens medicin.

Filmen innehåller intervjuer med DR, Robert Melamide, DR. Sean McAllister, DR. Jeffrey Hergenrather, DR. David Bearman, DR. Manuel Guzman, DR. Rafael Mechoulam och DR. Donald Shawn Carter.

"En av de mest polerade, informativa film om cannabis som släppts på många år" - KULTUR MAGAZINE

Vinnare av "Bästa dokumentär" vid Williamsburg Film Festival.

Vinnare av "Reel Peace Award" vid Berkeley Film Festival.

DVD har lämnats till varje medlem i Los Angeles stadsfullmäktige, Kansas State lagstiftande, Marin County tillsynsstyrelse, och 100 utvalda medlemmar av kongressen i Washington DC

Trailer:


Hela filmen finns som torrent på t.ex. TPB eller kan köpas på t.ex. Amazon

Jag har sätt filmen och tyckte den var väldigt bra. Rekommendarar alla att se den!

Tommy Lindström i Efterlyst erkänner misslyckad narkotikapolitik

Efter ett inslag där Hasse Aro var i Sydafrika och följde med på en narkotikarazzia frågade Hasse om en legalisering skulle vara möjlig. Tommy Lindström erkänner att polisen inte har kunnat minska missbruket i Sverige genom deras narkotikapolitik och att de har använt sig av fuskmetoder för att öka statistiken.

Tommy svarar:
Ja, ibland har man ju undrat över detta. Jag har varit polis i många år och jag tycker inte att narkotikabruket har minskat på grund av alla olika åtgärder vi gjorde på den tiden. Och då kan man säga att det här är inget som polisen kan lösa faktiskt. Utan att man måste gå på det andra sättet, alltså att legalisera och låta folk bruka det här som dem själva vill. Men politiskt tror jag aldrig det går att föra det i Sverige.

Han fortsätter sedan med att kommentera polisens metoder:
Jag ser det här som en preventiv husrannsakan, man gör den i förtid utan att riktigt ha klart för sig att man kommer hitta något. De här gatulangningsgrupperna tidigare i Stockholm, dem jobbade på det här sättet. Dem gick på kända människor, sökte av dem och hittade narkotika på dem.

Se säsongens första avsnitt av Efterlyst:http://www.tv3play.se/play/240266/?autostart=true

Lästips

Här är ett läsvärt inlägg från en som inte gillar droger men trots det förstått att legalisering är bästa valet.

http://everykindapeople.blogspot.com/2011/01/ett-forlorat-krig.html

Statens utredare spår kraftigt ökat missbruk

Gerhard Larsson presenterade i måndags ett omfångsrikt delbetänkande från missbruksutredningen, en sammanställning av forskningsläget om alkohol, narkotika, doping och läkemedel. Utredningen i sin helhet ska lämnas till regeringen i april.

I en trendanalys varnas för att antalet tunga narkotikamissbrukare kan öka från cirka 29 500 idag till 46 000 personer om tio år. Stor tillgänglighet på droger, låga priser, ökad internetförsäljning och ökad internationell rörlighet är några bidragande faktorer.

Se artikel här: http://www.drugnews.nu/article.asp?id=6425
------


Ja men det var väl inte så svårt att räkna ut eller?

Det är ju bland annat precis det som dagens narkotikapolitik leder till, det vill säga ökat missbruk av tyngre droger. Det är cannabisförbudet som orsakar ingången till tyngre missbruk. Eftersom cannabis är så populärt är det många som kommer i kontakt med tyngre droger då det är samma säljare som har cannabis och alla möjliga andra tyngre droger. Skulle vi istället lyfta ur cannabis ur förbudet och se till att det finns andra försäljningskanaler skulle givetvis exponeringen av tyngre droger minska avsevärt. Därmed skulle antalet tyngre missbrukare minska istället för som idag bara öka.

Folk måste inse konsekvenserna av cannabisförbudet och förstå att cannabis är ett bättre alternativ än den destruktiva alkoholen.

Det stora problemet idag är att förbudsivrarna envisas med att tala om att det inte är bra för ungdomar. De som vill legalisera cannabis vill ha exakt samma regler för cannabis som för alkohol, det vill säga åldersgräns och så vidare. Det är heller inget hållbart argument att ungdomar skulle kunna få tag på cannabis lättare om den legaliseras för det är inga problem idag heller trots förbudet.

Vi myndiga vuxna ska ha möjlighet att kunna välja ett hälsosammare alternativ till alkohol!

Gränsen för vad som ska vara förbjudet ligger fel och det är fler och fler som inser det tack och lov.

Att man som myndig människa ska behöva riskera både familj, jobb och fängelse för en drog som inte är värre än alkohol är förkastligt. Det strider mot mänskliga rättigheter, det är hets mot folkgrupp och förmynderi.

/morecan